Ziingo

Jag undrar om jag inte är lite svag trots allt.

Idag fick jag i uppdrag att köra in köttkvarnen in i kylen och mala köttfärs.
Min handledare gick ut och fixade med något annat och jag skulle flytta kvarnen
Det var inte så lätt som de låter trots att den har hjul så var den gigantiskt tung.

Jag sträckte ut armarna och tröck som f*n. De enda som hände var att mina fötter åkte bakåt.
Och där sprang jag som bambi på hal is tills jag insåg att jag borde byta teknik.
Så jag backade tog sats och slängde mig mot skiten, den rörde sig lite, några decimeter för att ljuga. Nån milimeter om man nu måste säga sanningen. Men inte detta var nån sån bra ide då min axel gjorde förbannat ont.

Men sen insåg jag en genialisk sak, Skiten stod ju alldeles bredvid väggen så jag klämde mig in mellan kvarnen och väggen, satte fötterna mot väggen och lutade mig mot kvarnen. Sakta men säkert flyttade den sig framåt och när den är så långt ifrån mig så mina armar är helt utsträckta och jag står där med fötterna mot väggen och armarna mot kvarnen utan att nudda golvet, hör någon skratta.
Jag vrider sakta huvudet och ser min handledare stå med armarna i kors mot väggen.

Han hade tydligen stått där hela tiden.
Han visste att jag inte skulle kunna flytta kvarnen och ville bara se mina dumma försök.
Trevlig handledare har man.