Rädsla för smärta.
Jag har funderat och kommit fram till att jag kan ha en rädsla för smärta
Detta kom jag till insikt om nyss. För en fem minuter sen så fick jag någon konstig värk i benen, vet inte hur jag ska förklara med det var som krypningar i benen, inte som när man har duva i benen som när man setat i en viss ställning med benen för länge. Utan det har var som en blandning av det och växtvärk.
Förbannat otrevligt var det. Jag hade ingen aning om var det var så jag kände att det var bäst att ta en värktablett för säkerhets skull. Efter de berättade jag för mor om mina krämpor. Hon sa att det troligtvis bara är saltbrist (man kan tydligen få det när det är varmt ute).
Så hon ordinerade att jag skulle ta lite salt och käka så skulle det bli bättre sen. Jag gick till köket tog fram en matsked, fyllde med salt och hävde i mig. (inte gott!!) Sen frågade jag mor hur mycket man skulle ta. Man skulle visst ta mindre än ett kryddmått. Oops.
Just nu känns det som jag gick lite till överdrift när jag tog värktabletten.
Några andra anledningar till att jag är rädd för smärta.
- Har alltid minst 8 värktabletter i plånboken. Just incase liksom.
- Så fort jag känner minsta smärta tar jag en tablett
- Ifall inte tabletterna hjälper mot smärtan ger jag upp totalt, lägger mig i sängen och gråter.
- När andra har ont börjar jag nästan gråta för deras skull och det slutar alltid med att jag försöker bjuda dem på en värktablett.
Detta kom jag till insikt om nyss. För en fem minuter sen så fick jag någon konstig värk i benen, vet inte hur jag ska förklara med det var som krypningar i benen, inte som när man har duva i benen som när man setat i en viss ställning med benen för länge. Utan det har var som en blandning av det och växtvärk.
Förbannat otrevligt var det. Jag hade ingen aning om var det var så jag kände att det var bäst att ta en värktablett för säkerhets skull. Efter de berättade jag för mor om mina krämpor. Hon sa att det troligtvis bara är saltbrist (man kan tydligen få det när det är varmt ute).
Så hon ordinerade att jag skulle ta lite salt och käka så skulle det bli bättre sen. Jag gick till köket tog fram en matsked, fyllde med salt och hävde i mig. (inte gott!!) Sen frågade jag mor hur mycket man skulle ta. Man skulle visst ta mindre än ett kryddmått. Oops.
Just nu känns det som jag gick lite till överdrift när jag tog värktabletten.
Några andra anledningar till att jag är rädd för smärta.
- Har alltid minst 8 värktabletter i plånboken. Just incase liksom.
- Så fort jag känner minsta smärta tar jag en tablett
- Ifall inte tabletterna hjälper mot smärtan ger jag upp totalt, lägger mig i sängen och gråter.
- När andra har ont börjar jag nästan gråta för deras skull och det slutar alltid med att jag försöker bjuda dem på en värktablett.
Kommentarer
Trackback
