Vart är jag?

Idag var jag ute och gick med en vän, efter ett tag säger hon - Jag vet en jätte mysig väg vi kan gå.
Jag bara stirrade på henne.. förra gången hon sa så hände det här...

Vi skulle gå ca 1 timmes promenad, det var mitt i vintern, as kallt och det började bli mörkt.
Min vän sa att hon visste en jätte fin väg vi kunde gå..
Efter 1 och en halv timme hade hon tappat bort sig, vi gick förbi nån skog och hörde djur springa där inne.
Vi gick ner på en kolsvart stig och såg ingenting.
Det blev mörkare tills man knapp såg nånting, det vart kallare också.
efter 2 och en halv timme, så hittade hon rätt igen och då var det bara en 40 minuters promenad hem.
min näsa var röd. jag kände knappt mina tår. mina fingrar var sönderfrusna.
men visst, det var en jätte fin väg.. ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0